Om inte Sven Wollter får säga det här i radion, så får vi hjälpa honom att sprida det.
Orden som P4 censurerade:
”Kan man tänka sig något mera hjärtlöst än förslaget om tio års höjning av pensionsåldern? Jag blir så förbannad att jag får blodsmak i munnen. När man äntligen får chansen till ett nytt liv, som man knegat för i alla sina dar, ja då skall man bli snodd på det för att dom som sitter på stålarna inte vill lyfta på rumpan och släppa till vad som behövs, medan ungt folk får vänta i evigheter på en chans i arbetslivet.
Ett enda liv har vi, en enda kort stund på jorden, och då skall några småljugande äggskallar komma och försöka bestjäla oss på det viktigaste vi har när hösten tonar in. Vår tid. Vår dyrbara tid i ålderdomens frihet. Men det är helt i stil med gamla traditioner från det hållet.”
20 Februari, 2012
Gömman hänger snyggt på metallådan
Idag tog jag min 400:e geocache!
Jag vet att några läsare inte vet vad geocaching är för något, jag visar här ett exempel. Som ni ser på bilden ovan så kan cachen vara gömd på det här sättet. Lika ofta ligger den under en sten, i någon ihålighet - ja, gömställena är otaliga, endast fantasin begränsar.
En GPS med friluftskarta eller en iPhone behövs. I GPS:en laddar man hem koordinaterna där cachen (gömman) ska finnas. I cachen finns i regel penna och loggremsa, den här cachen är inte riktigt representabel, bara en papperslapp, men bättre än inget. Ibland finns även vandringssaker eller smågrejs som barn gillar att byta till sig.
Loggremsan
När man funnit den loggar (skriver dagens datum och sitt alias på remsan) man den och gömmer den på samma ställe, på samma sätt som man fann den. Sedan går man hem och dokumenterar fyndet på geocaching.com-sidan! Vad ska då detta gå ut på? Tja, en hobby. Cacherna är ofta gömda på historiska eller vackra platser. Bra att geocacha när man är turist, tycker jag. Kommer ofta till platser som kanske inte alla turister hittar till.
Lägger tillbaka loggremsan som jag fann den och sedan hängdes den tillbaka på platsen jag plockade ned den
Vissa cacher är stora, andra jättesmå och allt däremellan. I de minsta finns ingen penna, får inte plats. Svårighetsgraderna på gömmor varierar förstås, både hur svårt de är gömda men även terrängen där den är gömd. Dessa svårighetsgrader är utmärkta på geocachingsidan och ibland även en ledtråd. Till den här gömman var hinten tydlig, inte så svår att finna med andra ord, även om jag aldrig har sett just den här formen av cache.
Etiketter: Geocaching
19 Februari, 2012
Ibland funderar jag över hur Norges befolkning tänker när det gäller energi och miljöfrågan. Miljöbilar används som taxibilar, det är ju gott och väl. Det som får mig fundersam här i Drammen är att i lägenheten måste jag ha kökslampan tänd för att microvågsugnen ska gå. På toaletten måste jag ha taklampan tänd för att tvättmaskinen ska gå.
När jag tvättade min första tvätt igår kväll, kunde jag inte förstå varför den aldrig blev klar. Programmet flyttade sig ytterst litet trots att den varit på ett par timmar. Men så kom jag på att stanna kvar och släcka taklampan. Mycket riktigt, tvättmaskinen slocknade också. Idag har jag tvättat i ett litet snabbare tempo… samtidigt som jag funderar över varför jag måste ödsla energi på att ha tänt på toaletten. Elen ska vara dyr i Norge, sägs det. Konstigt de inte finner andra lösningar då på elinstallationer…
19 Februari, 2012
I morgon har jag tänkt logga min 400:e cache. Ja, jag hade tänkt göra det idag, men hade inte lust. Jag hade tänkt göra det i Bergen, hösten 2011, men regnet grusade de planerna. Jag hade tänkt göra det i Kirkenes runt nyårsskiftet, snön skrinlade de planerna. Samtliga cacher som var inom nära håll verkade vara täckta under ett ordentligt snölager och så sugen var jag inte på att gräva i snön.
Återstår att se om jag uppfyller min planering i morgon. Men det är intet på något sätt något ansträngande uppdrag, jag behöver endast logga två stycken och här i centrum av Drammen finns många gömda. Jag återkommer med foto och text när uppdraget är slutfört!
18 Februari, 2012
Bilden är från Drammen
Det skrivs om Malmö i norska tidningar. Jag läste ett långt reportage i någon veckotidning här där Malmö framställdes som rena gettot där folk knappt vågar gå ut. Igår var händelsen med den skjutna kvinnan i Malmö med i norska TV-nyheterna. Malmö är även på mångas läppar här. Likaså framställs vår kung i en veckotidning i en dager där han är helt körd i Sverige - ja, det kanske han är, men det är inte riktigt så jag upplever det.
Malmö har stora problem, men jag tror inte att den stora allmänheten är rädda för att gå ut. Det är de kriminellas krig som pågår där, gemene man ligger nog inte större riskzon än en person är i Stockholm eller Göteborg. Rätta mig om jag har fel.
När Malmö diskuterades vid ett tillfälle här så försökte jag sansa diskussionen, men det lyssnades inte till. Kvinnorna som diskuterade menade att det folk uttryckt till journalisten i veckotidningen är ju sanning. De ljuger inte…. Nej, ok, det kanske är rätt skildrat, vad vet jag, men det är trots allt enskilda personers åsikter. Journalisterna hade kanske t.o.m sökt efter personer med negativa åsikter om staden, som var rädda för att bo där. Det gäller att ha litet kritiskt tänkande till det man hör och ser, tycker jag. Jag förstod att det skulle bli en ganska lång och jobbig diskussion om jag gav mig in i den, jag avstod!
Å andra sidan, norska media framställer vår svenska stad i enbart negativa artiklar, program… Jag har inte läst eller hört något där sta´n framställs ur ett annat perspektiv.
18 Februari, 2012
Litet provisoriskt ser det ut på bild, men det här är mys när man lever som jag. Ska köpa oss litet dukar… gör sig bra på bild… 
Nu har jag arbetat sex nätter i sträck, lö-to. Ledig tre nätter, om jag inte blir snabbinkallad och inatt är det ingen som vill ha mig i tjänst! Under tidig eftermiddag gav jag mig ut i byn och besökte Vinmonopolet. Jag har fredagskos i min ensamhet. Riktigt härligt!
Idag har en av tjejerna som bott här rest hem, i morgon bitti försvinner den andra. Jag önskar att jag får vara ensam i lägenheten under helgen, det skulle faktiskt vara riktigt skönt. Det brukar dock inte vara ledigt så många nätter i något rum, så det är ganska osannolikt, och trots allt är det koseligt att bo ihop med andra, lära känna, byta åsikter, byta livshistoria osv…
Som sagt, fredagskos ikväll, Skavlan på TV hoppas jag!
Ha det gott ni också!
17 Februari, 2012
Vaskemaskin må man ha om man ska bo någonstans under fyra månader.
I förrgår skulle den levererats - idag kom den! Bättre sent än aldrig!
17 Februari, 2012
Sedan igår åker jag med buss till och från arbetet.
Vid busskuren igår kväll så började jag snacka med en äldre herre, säkert 80+. Vi snackade om Drammen, om Sverige och litet om mig och en hel del om honom. Med andra ord vi hade ett ganska trevligt samtal. Han var mycket för att framhålla hur många miljoner han har haft och hur många miljoner han blivit lurad på osv… Jag log litet inombords och noterade att hans liv nog hade handlat mycket om money, money…
Sedan sa han att du ska få ett par skrifter av mig… Drog upp Vakttornet ur portföljen. Jaha, Vakttornet, sa jag… Jehovas vittne… Det var som att trycka på en knapp…. Jo, de har den enda sanna läran osv… Jag lyssnade en stund, tyckte dock det blev litet väl mycket dravel så jag bröt honom och sa med vänlig röst “Jaja, var och en blir salig på sin tro”. Det där kunde han inte riktigt ta utan sa mycket bestämt… Nej… och fortsatte med att det var endast deras tro som var den rätta. Jag försökte inflika att så tycker alla, muslimer, pingstvänner osv, men han lyssnade inte. Som väl var så kom ett par bussar, jag skulle med den ena och han med den andra. Våra vägar skildes innan han fick sagt allt han ville ha sagt. Men sådan lära är som att hälla vatten över en gås när det gäller mig…
Trist när de som kallar sig religiösa är så intoleranta. De som visar andra människor respekt förtjänar andras respekt. En sådan här man trivs förmodligen endast tillsammans med de som tror på samma lära som han. Andra människor är inte riktigt att räkna med, de måste i vart fall övertygas… Jag hoppas att jag aldrig blir så intolerant mot mina medmänniskor.
Visst väljer vi ofta våra vänner bland dem som tycker ungefär som jag själv. Men jag lyssnar gärna på andra, kan tycka det är spännande med andra tankar. Intoleranta och “jag vet bäst-typer” har jag dock svårt för.
16 Februari, 2012
Jag började smygröka som 14-åring, ville ju tillhöra de tuffa i samhället!
Jag slutade röka när jag var gravid första gången 1981, började åter att röka sju år senare för att definitivt sluta med ovanan 1991. Att jag slutade röka 1991 berodde på att jag trodde jag hade fått just lungcancer! Jag hade haft förkylning, den hade gått över men inte hostan. Hade torrhosta länge, länge och den blev inte bättre. Jag vågade inte gå till läkare, ville inte få min dom. Bestämde mig för att sluta röka för att se om det hjälpte. Och si det gjorde det.
Sedan dess har jag inte tagit ett bloss och kommer inte att göra det heller. Jag har endast några få gånger känt längtan och de gångerna har det räckt med att tänka på den känsla jag hade då.
Om jag inte slutat röka som jag gjorde hade jag kanske tillhört den här gruppen idag. Kanske, kanske inte.
15 Februari, 2012
Vi är många som känner oss maktlösa över det ökade våldet i samhället.
Idag läser jag en artikel om en 10-årig flicka som blivit attackerad av en man med kniv. För några år sedan var det en liten pojke i ungefär samma ålder som knivdödades på ett liknande sätt i jönköpingstrakten. Fruktansvärt. När barn är drabbade känns det extra tungt.
Det är det oprovocerade våldet som är mest otäckt, tycker jag.
Man läser det, går vidare som om det inte angår oss. Men nästa gång kan det komma närmare just dig eller mig, och då går man inte vidare lika lätt. Går oprovocerat våld att stoppa över huvud taget och hur i så fall? Jag har skrivit om detta tidigare.. jag vet… blir kanske litet tjatig, men berörs av det som händer.
14 Februari, 2012
Older Posts
