Var och en blir salig på sin tro
16 Februari, 2012 klockan 18:17
Sedan igår åker jag med buss till och från arbetet.
Vid busskuren igår kväll så började jag snacka med en äldre herre, säkert 80+. Vi snackade om Drammen, om Sverige och litet om mig och en hel del om honom. Med andra ord vi hade ett ganska trevligt samtal. Han var mycket för att framhålla hur många miljoner han har haft och hur många miljoner han blivit lurad på osv… Jag log litet inombords och noterade att hans liv nog hade handlat mycket om money, money…
Sedan sa han att du ska få ett par skrifter av mig… Drog upp Vakttornet ur portföljen. Jaha, Vakttornet, sa jag… Jehovas vittne… Det var som att trycka på en knapp…. Jo, de har den enda sanna läran osv… Jag lyssnade en stund, tyckte dock det blev litet väl mycket dravel så jag bröt honom och sa med vänlig röst “Jaja, var och en blir salig på sin tro”. Det där kunde han inte riktigt ta utan sa mycket bestämt… Nej… och fortsatte med att det var endast deras tro som var den rätta. Jag försökte inflika att så tycker alla, muslimer, pingstvänner osv, men han lyssnade inte. Som väl var så kom ett par bussar, jag skulle med den ena och han med den andra. Våra vägar skildes innan han fick sagt allt han ville ha sagt. Men sådan lära är som att hälla vatten över en gås när det gäller mig…
Trist när de som kallar sig religiösa är så intoleranta. De som visar andra människor respekt förtjänar andras respekt. En sådan här man trivs förmodligen endast tillsammans med de som tror på samma lära som han. Andra människor är inte riktigt att räkna med, de måste i vart fall övertygas… Jag hoppas att jag aldrig blir så intolerant mot mina medmänniskor.
Visst väljer vi ofta våra vänner bland dem som tycker ungefär som jag själv. Men jag lyssnar gärna på andra, kan tycka det är spännande med andra tankar. Intoleranta och “jag vet bäst-typer” har jag dock svårt för.
Kategorier: Okategoriserad
7 Kommentarer Lägg en egen
1. Selma | 16 Februari, 2012 klockan 18:30
Just Jehovas brukar kunna vara extra värst.
2. Zarah | 16 Februari, 2012 klockan 18:54
Selma: Ja, Jehovas Vittne släpper jag aldrig innanför tröskeln. Länge sedan någon från dem knackade på min dörr, de har nog funnit andra vägar.
3. anna-lena | 16 Februari, 2012 klockan 23:21
Fast jag har lyckats driva med några. Inte snällt, men ibland blir det bara så…. stackars människor. Hur kan man hamna i denna konstiga sekt…. Går väl an om man sköter sig själv, då tycker jag man får välja vad som helst … men detta att det ska knackas på ett visst antal dörrar … för att värva själar … när det bara finns 144000 platser för Jehovas barn i himlen. Det går inte ihop för mig …. alla ska ju få plats…
4. Zarah | 17 Februari, 2012 klockan 15:57
anna-lena: Finns det inte fler platser i himlen eller var det nu är någonstans, ja. då ska de nog vara glada att de inte har fler medlemmar…
5. TT | 17 Februari, 2012 klockan 23:44
Religiösa fanatiker är dom största hycklarna i mina ögon… stänger dörren snabbt när dom plingar på.
Var och en får ha sin tro utan att dyvla den på andra!
Hoppas du får en koselig helg i lägenheten för dej själv.
Skulle älska att jobba som du gör, få se sej om!
6. Inga Magnusson | 18 Februari, 2012 klockan 8:55
Jag tror att Jehovas på nåt sätt spärrar vissa hopplösa adresser till slut och då slipper man. Men det gäller att avspisa dem vänligt men bestämt och inte ge sig in i argumentation för då blir de ivriga. De som är intresserade ska sökas upp och bearbetas.
7. Zarah | 18 Februari, 2012 klockan 12:02
TT: Ja, det har sin tjusning att arbeta så här. Än så länge överväger fördelarna tycker jag. Jag får uppleva betydligt mer än själva arbetet… Ja jag har aldrig släppt in varken Jehovas eller
från Mormonkyrkan - det var väl de som var så på hugget en gång i tiden!?
Inga: I så fall är jag spärrad för evighet…
Hopplöst falll, absolut!
Lämna kommentar
Trackbacka detta inlägg | Prenumerera på kommentarerna via RSS Feed