Inlägg i kategorin 'Böcker'
Vid städning av ena bokhyllan fann jag Mark Levengood och Unni Lindells bok “Gud som haver barnen kär har du någon ull” och ur den citerar jag litet klokheter från barn:
“Det är viktigare att ha kontakt med sig själv än att ha kontakt med familjen.” (Stina, 9 år)
“En genomsnittsfamilj är en familj som aldrig upplever något roligt. Den har nog varit gift väldigt länge.” (Wanda, 7 år).
“När min lillebror föddes blev allt liksom inte som förr längre. Jag vill att allt ska vara som förr.” (Marie, 6 år).
“När jag slåss med min lillebror får jag inte slå tillbaka. Det gör jag inte heller. Jag biter i stället.” (Susanne, 7 år).
“Ett syskon är någon som man både älskar och hatar. En väldigt kär skitunge, helt enkelt.” (Filip, 7 år).
“På min mammas sida har jag en mamma som har varit min mamma hela tiden och på min pappas sida har jag en pappa som har varit gift en gång tidigare. Så har jag en lillebror på undersidan och en i överkant. Han som är störst bestämmer allt utom när jag bestämmer.” (Rudi, 6 år).
“Mamma säger att jag är svartsjuk på Simon, men det är inte sant. Det är bara helt vanligt hat.” (Ingrid, 8 år).
“Prästen frågar om man vill gifta sig med den som står bredvid eller om man hellre vill ha någon annan. Oftast är det ingen annan där, så då svarar man ja.” (Emil, 7 år).
“Det värsta med att vara gravid är ju att ungen är en främling. Man vet ju inte vem man har att göra med. Man har ju aldrig sett den förr.” (Catharina, 6 år).
“Så flög Jesus upp till himlen, och där träffade han Jesus och sitter nu på sin egen högra sida. Det är helt omöjligt att begripa och ingenting att bry sig om.” (Stina, 8 år).
Det finns mycket tänkvärt i den lilla boken… 
31 Januari, 2012 klockan 1:28
Att resa innebär att jag brukar läsa, timme efter timme. Under min hemresa från Kirkenes läste jag ut den omtalade boken “Den motvillige monarken”. Det var ju med tanke på den här bokens avslöjanden som kungen ville “vända blad och gå vidare”!
Boken känns mycket seriös, allra helst med tanke på att kungen aldrig dementerat innehållet utan endast ville gå vidare. Tyvärr kan jag inte på ett trovärdigt sätt återge bokens innehåll. Till en början får läsaren ta del av kungens barndom och även litet historik i Bernadotte-ätten. Ganska trist och ointressant läsning för en sådan som mig. Det är först i sista delen av boken som innehållet är kontroversiellt. Även om det är historia, vilket brukar sägas som ursäkt för kungen så tycker jag inte det ursäktar hans sätt att använda och umgås med kvinnor som leksaker. Läs boken! Jag önskar att varenda människa i vårt land ska läsa den.
Till kungen vill jag säga att du har gjort ditt, det är dags att abdikera. Om jag bara kunde så skulle jag vägra att betala ett enda öre till ditt uppehälle. Du lever gott på våra skattepengar, då borde vi också kunna förvänta oss att du har respekt för alla människor. Ditt sätt att umgås med kvinnor och kriminella tycker jag inte hör hemma i “För Sverige, i tiden”. Ditt sätt att umgås med och missbruk av brudar, trots att du är stadgad familjefar, inger absolut inget förtroende för dig som landets monark.
Att innehållet inte diskuterats mer än det gjort måste bero på att svenska folket (skattebetalarna) inte läst boken. Eller vägrat ta till sig att en man i kungliga kretsar kan leva på det sätt som boken beskriver. Jag trodde inte i min vildaste fantasi att en man av kunglig börd under senare delen av 1900-talet eller början av 2000-talet hade en sådan människosyn.
Om nu svenska folket absolut vill ha monarki så har vi Victoria. Jag tror nämligen inte att Sverige är redo för att bli republik.
19 Januari, 2012 klockan 5:38
Bild lånad från Norstedts förlag, http://www.norstedts.se/bocker/utgiven/2010/Var/lutteman_markus-utsatt-inbunden/.
Idag har jag läst ut boken “Utsatt” av Markus Lutteman. I den boken skildras Ester Janssons livsöde.
Ester kom till Sverige som adoptivbarn från Etiopien. Uppväxten blev tuff hos makarna Jansson där även två biologiska söner fanns plus ett antal fosterbarn. Barnen hölls i herrans tukt och förmaning, guds domedagsord gällde som skrämselpropaganda mot olydiga barn, den man älskar den agar man, sa föräldrarna. Bilden utåt var en lyckad och ordentlig familj - om än en aning sträng - med fina barn, och en söt, ständigt leende adoptivdotter.
Under den ytan dolde sig något helt annat. Ester utsattes för våldtäkter både inom hemmets väggar och t.o.m inom pingstkyrkans väggar dit ungdomarna var så gott som tvungna att följa med sina föräldrar. Om föräldrarna verkligen inte “såg” eller förstod det kan man fundera över. Den dag Ester som vuxen ställde sin mamma mot väggen förklarade mamman bort övergreppen med att man måste kunna gå vidare…
Ester bar under hela uppväxten på en längtan och en dröm om att få träffa sin biologiska mamma som var kärleksfull. Drömmen var att få sjunka in i hennes famn och bara få känna sig älskad för den person hon var och inte endast för det hon presterat. Som vuxen sökte Ester sina rötter, efter många år gav det resultat. Hennes ursprung var inte riktigt som hon trodde…
Ester åkte tillsammans med sin särbo Carl och sin son Desmond till sin biologiska släkt, fick träffa dem… Hur det mötet blev avslöjar jag inte då jag inte vill avslöja hela bokens innehåll ifall någon av er som läser det här vill läsa boken.
Boken är mycket läsvärd, en livsskildring som berör. Den presenteras på omslaget som: “En berättelse om överlevnad, hopp och trettiofem år av längtan”.
31 Augusti, 2011 klockan 9:55
Jag har läst Jenny av Jonas Gardell, en lättläst, liten tunn bok som berör mycket!
Visserligen är det här tredje boken i hans självbiografi och den var den första i den triologin jag läser. Jag ska absolut läsa del 1 och del 2 också. Gardell har förmåga att trollbinda mig oavsett om han står på en scen eller via sina böcker.
Jenny handlar om en tjej som aldrig kom in i gemenskapen med sina klasskamrater i grundskola, Juha var en annan som fick uppleva utanförskapet. Boken handlar om ett enda dygn, den kväll klassen har sin “sista-kvällen-med-gänget”-fest som spårade ut fullständigt, Jenny blir förnedrad och ingen träder in för att hjälpa henne…
En mycket sorglig berättelse, alla barn har det inte bra under sin uppväxt och sin skoltid…
Boken är värd en 4/5.
12 Juli, 2011 klockan 10:52
Jag har samlat på mig en del pocketböcker jag ska ha med mig under min vistelse i Norge. Litet av detta ser ni på bilden. Sedan blir det litet Vagabond-tidningar och annat som jag inte läst + en del korsord, plus en del medicinsk facklitteratur och omvårdnadslitteratur så jag kan uppdatera de kunskaper jag behöver uppdatera. Böckerna är inte helt färska, men anatomin är ju samma år efter år.
Om det blir en regnig sommar så hinner jag läsa en hel del, blir det en sommar med uppehållsväder när jag är ledig, ja, då är frågan hur mycket jag hinner läsa…
8 Juni, 2011 klockan 11:51